welcome 2 my crib
Nu ska ni äntligen få se mitt tillfälliga boende!! Som ni har längtat va. Jag har inte gjort mig så himla hemmastadd eftersom att, ja, det är så himla tillfälligt så allt är typ Eriks. OBS disclaimer jag är absolut ingen fotograf och det råder inte exakt "bra ljusförhållanden" i kära läggan så bilderna kanske inte är sköna att vila ögonen på OBS. Såhär ser det i alla fall ut när man kommer in från korridoren. 
En spegel, en lampa, en dörr. Bredvid ytterdörren hänger mina jackor och ligger mina skor. Har en helt hysterisk mängd skor med mig jämfört med tiden jag spenderar här men det är väl något jag ärvt från min mamma. En lite väl stor hall kan jag tycka. Liksom, vad ska man ens med all den där golvytan till? Egentligen är det väl kombinerad hall och kök för om man öppnar den där skåpdörren i mitten så TADA!
Kokvrån! En platta, en hylla, en diskho, en kyl med ett litet litet litet frysfack. Vad mer kan man begära (förutom t.ex. arbetsyta eller så). Kan rent spontant känna att jag skulle byta en stor hall mot ett vettigt kök.
Dörren som är rakt mittemot när man kommer in (dvs enda dörren inuti lägenheten) är toaletten. Undrar även här hur de tänkte med golvytan?? Hade hellre haft toalett i ett skåp och ett riktigt kök liksom. Men men, här finns gott om plats för eventuell morgonyoga antar jag.
Sedan har vi Rummet. Här är sängen där jag sover, en stört skön soffa som jag brukar äta i, ett skrivborg med stol, en liten hylla där jag har kläder. Till höger ser man de fab bilderna Erik satt upp, en salig blandning av Patti Smith, Prince och Tupac. Nedanför ligger mina försök till ihopvikta sängkläder.
På bordet har jag böcker och filmer som fick följa med och min alkohol. Mest tid spenderar jag i sängen med datorn på magen så det är ungefär som hemma (hos mina föräldrar).
Så det är här jag bor just nu! Fast inte så länge till. Det känns faktiskt rätt trist. Nu har jag ju börjat vänja mig vid att sköta mig själv och det finns en märklig känsla av framgång i det trots att det är rätt uppenbart att man liksom måste kunna det. Sjukt konstigt ändå att jag för tre månader sen spenderade min första helt ensamma natt med att ligga vaken superlänge med alla lampor i hela lägenheten tända och nu sover jag själv de flesta nätter och är inte ens lite rädd. PERSONLIG UTVECKLING.
Kommentarer
Sarah
Känner så starkt för den lägenheten trots att jag bara varit där jättekort..... Känns som mitt andra hem. Trist att du ska därifrån så snart :( eller ja SEN BLIR DET JU INTE TRÅKIGT. När du flyttar igen alltså.
Starkt jobbat att du kan sova själv också, jag är rätt stolt över dig faktiskt.
Svar:
Klara Thorstensson
Trackback
