Den egentliga anledningen till att jag ville börja blogga var ju för att det är rätt mycket stora grejer som händer mig det närmaste året och här kan jag dokumentera ett mycket viktigt skede i mitt liv, processen av vuxenblivande och försöken att ""stå på egna ben"". När allting förändras och man kastas ut från boet och tappar fotfästet helt, typ så. Och nu närmar det sig men om jag ska vara helt ärlig med er så har jag lite panne. En hel del panne kanske till och med.

 

Okej, jag erkänner, jag har varit myndig i typ ett år och åtta månader men jag är ju inte Riktig Vuxen för det. De kan tvinga på mig deklarationer och heltidsjobb och räkningar men de kan aldrig tvinga mig att hantera det. Jag har någon vision om att man blir Riktig Vuxen när man 1) blir 20 2) flyttar hemifrån och/eller 3) reser ut i världen för att finna sig själv och kommer hem täckt i resdamm och livserfarenhet. Det är väl ungefär vad som kommer hända mig det här året så det dröjer väl inte lång tid innan jag går på parmiddagar och pratar om börsen och bryr mig mer om typ smaktoner och druvsort i vin istället för alkoholprocent och pris. 

 

MEN. Vi ska inte gå händelserna i förväg. En sak i taget: nu är det alltså tänkt att jag ska börja den här processen. Min kompis Erik lånar ut sin studentlägga till mig i sex veckor. En sorts flytta hemifrån-light. Och jag har en del panne. Huuuuuuur blir man mentalt redo egentligen? Jag börjar inse att jag måste vänja mig av med: att bo med en katt, tvättade kläder utan ansträngning, ett fullt skafferi och kylskåp, mitt tonårsrum. VAD har jag gett mig in på egentligen?!? Ska undersöka pros and cons med att bo hemma i mina föräldrars källare upp till medelåldern.